ulltillverkarn

Kallbo-ullen från i våras var riktigt lång och fluffig. Tanken slog mig genast att det kanske skulle gå att endast tesa ullen och sen spinna. Det gick alldeles förträffligt om man inte är ute efter ett superjämnt garn. Kan nog passa till både mössa och vantar.

Äntligen är hundvantarna klara. De behövs verkligen nu när temperaturen är ganska låg på morgonen. Premiärutlåtandet får yngsta dottern som just åkt till skolan med dem.

Här gjorde jag ett par handledsvärmare som jag tyckte blev lite för enkla, bara en rak mudd. Därför plockade jag upp maskor på insidan och stickade i tunnare garn en vante. Den blir extra varm över handen och man har lite fingertoppskänsla kvar.

Här har jag gjort några korta strumpor som passar bra nu under sommaren.

För ett par veckor sedan åkte jag till systern min under en helg. Våren hade knappt hunnit dit på allvar och björkarna hade endast musöron. Det var endast några fjuttiga plusgrader på natten. Mycket prat utvid den vedeldade kaminen som gav skön värme blev det. Vi åkte till deras betesmark för att se om gräset hunnit växa upp tillräckligt för att kunna föda deras getter och får. Döm om våran förvåning när vi upptäckte att mitt i hagen låg en mindre renhjord. Renarna gav sig snabbt av men lämnade efter sig en renkalv som låg ner på marken. Vi trodde till en början att den var död, tills den slött lyfte huvudet och tittade på oss. Strax efter vaknade den till och såg sig förvirrat omkring efter sin flock, som vid det här laget redan var långt borta. Den lilla stackaren sprang åt helt motsatt håll än resten av flocken. Jag hoppas att den hittar tillbaks till flocken så småningom.



Med mig hem från min syster fick jag en fäll vårull från deras bagge. Ullen har jag i vanlig ordning tvättat och eftersom den fortfarande luktade väldigt mycket bagge så färgade jag den.



Här är hela fällen nerstoppad i grytan och värms sakta. Trodde inte att allt skulle rymmas med det är enormt stor volymskillnad på torr och våt ull.



Härliga färger som precis landat i ullen ...



...som efter färgningen såg ut så här.



Nu ligger olikfärgade ulltussar och torkar.

Jag var tillsammans med Carina i Vännäsby i lördags och sålde garn. Mellan besökarna spann jag av Suffolk-ullen. Det har blivit en tunn tråd som jag kommer att använda entrådig tillsammans med färgat garn som detaljer. Det är ännu inte helt klart vad det kommer att bli, men jag har några ideér.



(Jag hoppas ni kan se tråden trots den dåliga kvaliten)

Fyra 50 grams nystan i lila och blått, var vad jag hade att leka med. De packades ned inför bilfärden till Sundsvall för några veckor sen. Jag hade tänkt göra sockar till maken men var inte säker på att garnet skulle räcka. Därför gjorde jag endast en mycket kort mudd för att sen gå direkt på hälen och foten. Tanken var att sticka skaft av det garn som blev kvar. Men när ena socken var klar ropade en av döttrarna förtjust; åhh, vilken fin socke! Vem är den till? När jag frågade om hon ville ha den blev hon överförtjust. Alltså blev det enkla sommarsockar. Skulle nog passa utmärkt i träskor eller crocs.

Som en vildvuxen gräsmatta med nyutslagna maskrosor blev detta garn. Härligt, snart kommer sommaren.

En skimrande nyans av rödaktigt guld. Spunnen av färgad Suffolk-ull. Även denna tvåtrådig för att nyanserna ska harmonera och variera.

Vårgrönskan har smugit sig in i garnet. Härligt gröna toner i en tvåtrådig härva.

Helt vitt dubbeltrådigt garn av den mjuka Kallbo-ullen. Kommer att passa ihop med Milkshake som sockar eller vantar, eller varför inte en sjal med vit bakgrund och med detaljer av färgen från Milkshake. Kanske något helt annat om det får ligga till sig lite.  Många gånger har jag en idé med det garn jag spinner men det är inte alltid att jag har mönster eller ibland är idén bara en aning om något. Något som behöver lite tid att växa fram.



I dessa är det 72 och 77 gram.